… kom från Sverige till Australien! Vad detta överraskade mig och gjorde min annars lite deppiga kväll väldigt mycket gladare och bättre!! Tack Bärre Jamie! <3
Då har Bettan åkt hem, min käraste och underbaraste resvän. ÅHHH, vad jag saknar dig!! Vi gick upp mitt i natten i går natt för att Malin skulle komma med taxin till flygplatsen. Ca 03.30 var jag tillbaka i sängen igen och då grät jag . Det var så sorgligt att säga hejdå…
I över 2 månader har vi umgåts med varandra dag ut och dag in och vi har haft så himla kul ihop. Frulle tillsammans varje dag, lunch ihop, middag ihop, duschat ihop (i vars en dusch men bredvid varandra lixom), allt skitsnack timmar in och timmar ut. Hur ska en dag utan Malin se ut?! Det var så ledsamt när hon skulle åka och dagarna innan så kunde man lixom inte riktigt fatta. Det var först när hon sa hejdå till alla våra gemensamma kompisar där på kvällen innan hon åkte som det verkligen gick upp för en. När hon sa hejdå till T så fick jag verkligen gråt i halsen för det var så sorgligt… -”This is not a goodbye, this is a ”see you later!””. Jag hoppas verkligen det in i djupaste hjärtevrån. Detta är inte sista gången Australien får möta mig och Bettan!
Dagen innan Bettan åkte så hade vi hejdåfest för henne. Jag, Bettan och T förfestade på vårt rum och sen drog vi till The Deen och mötte upp med P och hans kompisar. Vi hade så sjukt roligt hela kvällen och vår gemensamma, sista festkväll hade inte kunnat sluta bättre!
Sista dagen gick jag, Bettan och Robin och åt våfflor inne i stan. Vi hade spanat in det våffelstället sen vi kom till Perth men fattiga som vi varit så har vi aldrig unnat oss det. Bettans sista dag så var det i alla fall gjutet. Tyvärr blev vi så himla missnöjda. Så missnöjda och äckelspyfärdiga att Bettan köpte sushi till oss så vi kunde känna oss lite fräschare igen . På kvällen var det dags för hejdåmiddag. Jag, Bettan, Robin, Laura, Louise, Burney, Sara (Laura är min finaste irländska flicka och resten av brudarna är tjejer från vårt rum) gick till Lucky Shag för ett sista farväl och en god middag. Det var mycket trevligt! Efteråt så gick vi till T och D och kollade på nya American Pie reunion och den var asball! Vi skrattade och det kändes som ett bra avslut på Bettans sista kväll. Sen gick jag och Bettan tillbaka till vårt rum och grät en skvätt och skedade våra sista timmar tillsammans. När jag kom tillbaka efter att vinkat av Bettan så låg där ett litet paket till mig på sängen. Det var en jättefin träd-note book och ett kort till mig där det stod att nu när Bettan inte är här så måste hon ju ändå veta precis ALLT som händer, så jag ska skriva om varje dag jag har kvar och sen ska Bettan få läsa boken när jag kommer hem. Vilken bra present va? . Åh, Bettan jag saknar dig! Malin när jag säger ”bro” säger du – ”sluta vara så egoistisk”. Jag älskar dig bästa kussevännen!
Vad har mer hänt förutom att Bettan lämnat mig då? Det var ju roadtripen förra veckan mån-torsd men den händelsen tänkte jag spara till ett eget inlägg.
Hela helgen som gått så festade vi och fy bubblan vad bakis vi varit i helgen. Jag hade min värsta fylla någonsin sen jag kom till Perthan. Med dålig menar jag inte att jag behövde spy, bara att jag kände att det var nog innan Deen ens hade stängt och det är inte likt mig ;P. En halv kebab (bästa kebaben någonsin med toastat, krispigt bröd har dom här i Perthan. Jag älskar!) på det och sen var det hem i sängen. Sjukt, sjukt roligt hade vi och bra förfester!
Vi var även på fotboll (numera får man väl kalla det soccer för det är faktiskt vad det kallas här i Oz då football är australiens fotboll) i lördags och det var kul som vanligt! Tyvärr vann killarna inte men det var en spännande match ändå.
I lördags tog faktiskt Cobber (ni vet han som bjöd hem oss på barbacue) med oss på vår första australien football game. Fy bubblan så kul det var!! Han hade fyra biljetter (en kostar ca $40 vilket är anledningen till att jag och Bettan inte gått tidigare fast vi så gärna velat) och bjöd med mig, Bettan och en annan kille från hostelet. Det är så himla annorlunda från vanlig fotboll (soccer) då man i australiensk fotboll använder både armar och fötter till att föra fram bollen. Det är också väldigt hårt då dom bråkar non stop på plan. Dom boxar varandra, puttar, fäller, knuffar och brottas på plan. Dom är helt vilda helt enkelt! Precis i min stil, haha… Riktigt kul upplevelse att sitta där tillsammans med 37 000 andra åskådare. Numera är vi Eagles fan (och självklart vann dom) – GOOO Eagles!! . Cobber bjöd oss även på mat och öl när vi var där – han är så snäll och tar verkligen hand om oss! Dagen efter matchen, när vi gick förbi receptionen, så kallade han på oss och sa att han hade en present – då var det vars en australiensk stress- fotboll. Tack, Cobber! Vi kommer verkligen sakna honom!
Annars? Jo, mina hembiljetter är numera bokade och det lär inte bli något som ändras på detta. SWEDEN, Skåne, svensk sommar, familj och vänner, vi ses den15 JUNI!! Det har varit med tunga steg och gråt i halsen som jag har bokat hembiljetterna. Det har tagit emot något fruktansvärt då jag har sådan seperationsångest så jag knappt vet hur jag ska kunna åka härifrån. Visst känns det lite verkligare att lämna Oz nu när biljetterna är bokade men vad som inte känns verkligt är att lämna Perth. Jag har skaffat mig så fina vänner här, människor som betyder så mycket för mig och rädslan för att inte få träffa dom igen skrämmer mig så mycket. Jag har ångest över det varje dag och har gråtit många gånger. Jag vill inte… Jag vill hem för att träffa alla hemma så mycket att jag längtar ihjäl mig, men samtidig vet jag att ni finns där närhelst jag kommer hem, men människorna här, när får jag träffa dom igen? Jag går inte igenom en lätt tid nu och allt känns väldigt jobbigt… Sen har jag såklart en rädsla av att komma hem också. En lägenhet som måste fixas upp, vart jag ska ta vägen och hur det egentligen kommer gå för mig att komma in i en vardag igen? När jag kommer hem har jag varit på resande fot i 7 månader (kan ni fatta, 7 MÅNADER!) och det är en ganska lång tid. Jag har fått vik på mitt gamla jobb, arresten, vilket jag ändock ser fram emot! Ska bli skönt att få spara ihop lite pengar igen.
Planen är i alla fall att jag lämnar Perth om ca 2 veckor (runt den 24e maj) för att flyga till Sydney och bo hos min fina Charlie ett par veckor. Efter Sydney flyger jag ner till Melbourne för 2 sista dagar innan jag påbörjar min hemresa som kommer ta typ en evighet. Flyger först från Sydney-Melbourne, Melb-Kuala Lumpur, KL-Bangkok, Bkk-Istanbul, Istanbul-Köpenhamn. En evighetsresa, eller hur?! Kan ni också förstå vilket meck det har varit att få ihop detta med tider osv. Lite nervig jag var när jag satt och boka allt kan jag lova…
Det ska bli kul att komma till Sydney för att både få träffa Charlie och få bo i ett riktigt australiensk hushåll mitt på Bondi Beach. Hur coolt ska inte det bli? . Jag har också en vän, Liam, som jag träffade förra året när jag backpacka i 2 månader, som jag ska träffa. Ska bli kul! Eventuellt så kommer jag och Charlie åka upp en weekend till Byron Bay också och det hoppas jag verkligen på. Det hade varit asball då jag verkligen velat åka dit!
Jag kan redan säga att min aussie-resa inte alls blev som jag planerat att den skulle bli. Planen var att resa längst östkusten och istället åkte jag raka vägen från Melbourne till Perth. Jag ångrar dock inget. Jag har älskar Perth, älskar Perth och har lixom bott in mig i denna staden och känner mig verkligen hemma här. Allt händer av en anledning och det finns väl en mening med att vi fastna här. Både jag och Bettan har trivts så bra och vi vet att vi kommer åka tillbaka hit igen.
En annan sak som har tyngt mig den senaste månaden och verkligen varit sjukt jobbig för mig är problemet med pengar. Det började med att jag räkna på det och insåg att jag inte alls hade råd till att stanna tills juli. En sjukt jobbig upptäckt och efter det har allt bara blivit jobbigare och jobbigare.
Min senaste uträkning gjorde jag igår och efter att ha bokat nya flyg, betalat ombokningsavgifter, räknat ut hur mycket mer pengar jag kommer spendera på boende här på Underground, hur mycket flyget från Perth-Sydney och sen flyget Sydney-Melb (som jag inte bokat inu) kommer kosta mig så har jag ca 4 800 SEK kvar. 4 800 kr på 36 dagar. Då har jag inte ens räknat in vad t.ex. shuttle bus’en kommer kosta till flygplatserna (ca $15/tur), vad boende 2 nätter i Melb kommer kosta och sen taxi t/r till Khao San Road i Bangkok där jag kommer spendera en natt (innan jag flyger hemåt) vilket innebär pengar för en natts boende där också. Så alltså, 4 800 kr uträknat på 36 dagar blir ca $18/dag. Det är absolut INGENTING!
Jag har varit medveten om bristen på pengar ett bra tag nu och jag är så sjukt jävla stolt över mig själv för att jag varit så duktig med att hålla igen. Men oavsett om jag varit duktig och hållit igen (och ätit nudlar, pasta med tonfisk eller bara sallad med tonfisk) så försvinner pengarna så jävla fort. Vissa dagar har jag inte spenderat en enda krona men det har lixom kvittat… Det som varit dyrast för mig här borta är alla jävla pengar man spenderat på boendet. Underground har redan kostat mig nästan 14 000 SEK på ungefär 2 månader. Kan ni fatta?! För en jävla skabbig säng i ett 10 dorm. Det är ångest.
Senast igår när jag satt och gjorde min uträkning tillsammans med Robin så sa jag lixom rakt ut, riktigt uppgiven, att jag bryr mig inte längre. Pengarna får ta slut. Jag får hamna på gatan med alla andra lodisar, jag orkar lixom inte bry mig längre.
Det jobbigaste för mig har väl varit att jag aldrig någonsin varit i denna situationen tidigare. Jag har lixom alltid haft pengar och varit väldigt sparsam. Jag är fortfarande sparsam men utan inkomst så försvinner pengarna ändå. Förra veckan när jag, Bettan och T var inne i stan så skulle vi gå till McDonkan och köpa något litet att äta för vi var så hungriga (där är ett cheeseburger meal för $4 = ca 30 kr), då fick jag gå ut för jag började gråta. Jag grät för att jag inte kände att jag kunde spendera 30 spänn på en jävla hamburgare!
Det har varit många jobbiga perioder och tårar men trots det så blir jag så stolt över mig själv. Jag har upplevt så mycket på min resa, bott i dom skabbigaste små hålorna i dom skitigaste sängarna med dom äckligaste badrummen. Jag har ätit billigt och inte shoppat mycket alls. Jag har använt samma lilla garderob (min backpack-väska) i 6 månader nu precis som alla andra backpackers gör. Jag vet skillnaden på att leva fattigt och att verkligen ha pengar till att göra vad man vill. Fy F*N vad jag lärt mig att uppskatta det man har. Det som varit jobbigt för mig den senaste tiden har inte varit att jag behövt snåla lite och leva lite fattigare för det har jag absolut(!) ingenting emot då jag levt så i 6 månader nu, nä det som varit och blivit jobbigt för mig har varit att pengarna verkligen börjar ta slut på riktigt. Och när pengarna tar slut på riktigt då har jag lixom inga pengar kvar. Men vad är det värsta som kan hända då? Jo, det är ju att jag slutar på gatan med dom andra lodisarna och vem säger att det är något fel med det?! . Nä, skämt åsido. Jag ska försöka se det från den ljusa sidan, kämpa på mina sista 35 dagar och när jag väl är hemma i Sverige igen så har jag faktiskt ett jobb att gå till. Och avslutningsvis vill jag bara tilläga att även hur jobbigt detta med pengarna är så ångrar jag absolut ingenting! Jag är så lycklig och glad över allt jag upplevt på min resa och SÅ tacksam för allt jag fått. Varenda krona (ca 80 000 SEK nu) har varit värt det och när jag kommer hem så kommer jag ha en 7 månaders resa i bagaget som gett mig livserfarenhet och minnen för livet <3.
So long for so long…. Nu ska jag ut och springa av mig i en timma i Hyde Park.
”My name is drugs, I want to tell you a little story about me. ”I destroy homes, tear families apart, take your children and thats just the start. Im more costly than diamonds, more costly than gold, the sorrow I bring is a sight to behold and if you need me remember im easily found. I live all around you, in schools and in town. I live with the rich, I live with the poor, I live down the street and maybe next door. My power is awesome, try me you’ll see, but if you do, you may never break free. Just try me once and I might let you go, but try twice and i’ll own your soul. When I possess you, you’ll steal and lie. You do what it takes just to get high. The crimes you’ll commit, for my narcotic charms will be worth the pleasure. You’ll lie to your mother, you’ll steal from your dad, when you see their tears you should feel sad. But you forget your morals and how you were raised, i’ll be your conscience, i’ll teach you my ways. I take kids from parents and parents from kids. I turn people from god and seperate from friends. I’ll take everything from you, your looks and your pride. I’ll be with you always right by your side. You’ll give up everything, your family, your home, your friends, your money then you’ll be alone. I’ll take and take, til you have nothing to give. When im finished with you, you’ll be lucky to live. If you try me be warned, this is no game, if given the chance i’ll drive you insane, i’ll ravish your body, i’ll control your mind, i’ll own you completely your soul will be mine. The nightmares i’ll give you while your lying in bed the voices you’ll hear from inside your head, the sweats, the shakes, the visions you’ll see, I want you to know, these are all gifts from me. But then its too late and you’ll know in your heart that you are mine and we shall not part. You’ll regret you tried me, they always do, but you came to me, not I to you. You knew this would happen. Many times you were told but you challenged my power and chose to be bold. You could have said no and just walked away, if you could live that day over now what would you say? I’ll be your master, you’ll be my slave, i’ll even go with you when you go to the never ending sleep.”
Hej hopp! Tänkte berätta lite om min födelsedag som var så lyckad. Förutom alla grattisar jag fick av vänner och familj på avstånd så blev jag också väldigt uppvaktad här i Perth.
Det började med att jag blev väkt på sängen av Malin som kom och sjöng och gav mig presenter på sängen. Jag blev så himla glad! . Malin hoppade upp i min lilla våningsäng och sen satt vi där och mös en stund. Jag fick jättefina cupcake-trosor från en av våra älsklingsaffärer Peter Alexander (så sjuuuukt mycket mysiga grejer har dom, jag och Malin kan bara gå runt där inne hur länge som helst och sukta efter allt), en megastor hjärteklubba från en godisaffär här i Perth som jag och Malin varit inne på innan (då var det jag och Malin och alla småbarn, haha). Där tillverkar dom godiset medans man står och tittar på och då kan man specialbeställa vad man vill ha. Så glad jag blev! . Jag fick också ett nytt passfodral som är megafint och tillverkat av aboriginals. Sen fick jag också ett jättegulligt kort och en megastor chokladpeng som där stod 1987 på. TACK Malin för allt fint – du är den bästa! .
Efter vi hade käkat frulle och gjort oss fina så tog vi tåget mot Freo där Malin skulle betala och hämta hem sin didgeridoo. Påvägen dit så åker man längst kusten och ser havet och det är så himla vackert! När vi kom in i Freo och tåget tågade förbi hamnen med alla båtar så såg vi minsann DELFINER hoppa runder på vattenytan inne i hamnen. Fy för vad mysigt det var och hur perfekt var det inte på min födelsedag och allt?! . Ibland gäller det att tänka efter och inse hur lycklig man är som är med om detta (vet att jag sagt det innan men jag måste verkligen påminna mig själv ibland). Det är verkligen inte var dag man kan se delfiner hoppandes på ett hav upplyst av vacker sol. Stanna, pausa, njut, ta in.
Efter vår snabbvisit i Freo så åkte vi tillbaka till vårt kära Northbridge och mötte upp med T [Tee] och Robin så gick vi och åt churros. OH MY, det var så himla gott! Vi tog en stor kombo istället som räckte till 4 pers och då fick vi 6 olika dipp-såser istället för bara 2. Mörk choklad, mjölkchoklad, hasselnötschoklad, vit choklad och dulche de leche. MUMS! .
Efteråt så gick jag och Malin till rummet och mös och vilade oss lite. På kvällen var det sen dags att bege oss till Lucky Shag och äta. Såklart regnade det när vi skulle gå och det är ett par km dit så det var jäkligt störande. Som tur är slutade det efter ett tag och vi kom dit. Det blev en pint cider (cider är så gott här i Oz för dom smakar som en blandning mellan vin/öl/cider – inte alls så sliskigt och sött som dom svenska ciderna) och jättejättegod schnitzel med svampsås – mums! Efteråt drog vi tillbaka till Underground, tog några cider i baren och sen blev det utgång på Connections (gay-klubben). Vi hade jättekul och dansade i ett par timmar innan vi drog hemåt sängen. En jättefin födelsedag här borta på andra sidan jordklotet. Annorlunda från Sverige men ändå så ”hemma” på något sätt. Tack!
Jag blev också nerkallad i receptionen av Cobber (som jag kommer skriva mer om sen) som spelade ”ja må hon leva” för mig när jag kom fram. Fy för vad glad jag blev! En svensk sång, för mig, i receptionen! Woohoo! . Fick mig att känna mig ännu mer hemma och det gjorde mig så glad!
Sen min födelsedag, som var för ca en vecka sen, så har det hänt lite olika saker. Vi har varit och kollat på fotboll igen och det var jättekul. Fotboll är ju otroligt mycket roligare när man känner folk som spelar (såklart) och både jag och Malin blir så sjukt taggade. Vi har tackat gud många gånger för att ingen förstår svenska, för hade folk förstått svenska så hade vi nog blivit utkastade ganska snabbt pga vårt språk, haha. Vi har också festat en del den senaste veckan vilket har varit jävligt ball! Vi har lixom haft det rätta moodet igång och t.ex. när jag och Malin gick ut i tisdags så hade vi det jävligt kul! Vi började dricka ganska sent och för en gångs skull var det bara jag och hon som skulle gå ut – yay, girlsnight! Vi fick in den perfekta fyllan och hade inga förväntningar på kvällen (vilket alltid är bra för då blir man aldrig besviken). Det var anzac day vilket är en bankdag (semesterdag) här i Australien då alla militärer och marinkåren har en dag off. Så det var livat på stan och direkt när vi kom till Mustang så dansade vi med 2 killar från air force (hur coolt var det på en skala?!), haha. Jag fick prova den enes hatt och allting . Vi fick så sjukt uppmärksamhet av alla killar denna kvällen att det nästan blev slagsmål där ett tag, haha. Folk kom fram till oss stup i kvarten och berättade för oss hur snygga vi var och att vi hade gjort deras kväll… Jag och Malin njöt . Efter Mustang drog vi vidare till Connections och dansade loss tills Malin bestämde sig för att stuka foten och inte lite heller. Stackarn kunde inte ens gå hem så vi fick åka taxi hem. Nu mår fossingen dock bättre och tur är väl det .
Så den här gubben Cobber som ja skrev om tidigare, han är störtskön och jag och Malin kommer verkligen sjukt bra överrens med honom. Han är lite som en extrapappa som ser till så att vi sköter oss och är på oss om jobb, ser till så att vi inte latar för mycket, hehe. I fredags så bjöd han hem mig och Malin på barbacue till hans hem. Han bor precis vid City Beach i ett jättefint kvarter och äger ett hus värt $ 1,5 miljoner :O. Helt galet va? Vi blev helt chockade när vi kom dit så vackert huset var! Helt nytt, snyggt inrett (Cobber hade betalat hans syrra $ 30 000 för att låta hennes väninna som är inredare, inreda huset medans han var iväg i en vecka) och så fantastiskt snyggt! Jag blev så sjukt, sjuuuukt avundsjuk! Han visade oss runt och sen fick vi slå oss ner ute på verandan där han serverade oss vin medans han fixade med maten. Till förrätt böjd han på en megagod sallad med färsk capris och smoked salmon – oh my god så gott det var! Till huvudrätt så grillade han lamm, oxfilé och marinerad kycklingfile och till det serverade han pumpasallad med rostade pinjenötter mm (typ det godaste jag ätit någonsin!), en bön & grön sparrissallad och sen en kroatisk potatissallad och bea-sås på toppen av köttet – kan ni fatta hur lyxigt allt detta var? Jag och Malin var helt i extas och faschinerade över hur gott allt var. Vi ville verkligen INTE sluta äta. Vi njöt av det goda vinet, maten och trevliga sällskapet. Cobber är verkligen hur snäll som helst! Efter maten så körde vi ner en runda till City Beach och kollade in den vackra stranden och sen gick vi in på värsta coola baren där han bjöd oss på ett glas vin innan han sen körde oss hemåt igen. Allt detta kanske kan låta lite konstigt för folk där hemma, men här i Oz är det verkligen ingen konstigt. Folk är så jävla trevliga här och vill verkligen ta hand om en, bjuda på skojigheter och visa deras land. Jag älskar hur öppna och vänliga människorna är – Sverige, snälla ta till dig lite av det sunda förnuftet Oz har för jag ääälskar det!
Igår hade vi värsta roliga partykvällen här på Underground. Först förfestade vi alla brudar i rummet (10 girls in a 10 dorm) och hade asball och sen kom killarna in och livade upp stämningen ännu mer. Efter det blev det utgång på The Deen och vi dansa och hade så sjukt kul hela kvällen! Värsta balla filmen har vi också så den hoppas jag på att kunna dela med mig av snart .
I morgon händer något annat skojigt… Jag och Malin ska på ROADTRIP på västkusten, WoooHooo!! . Vi har hyrt en bil som vi ska hämta upp i morgonbitti och vi kommer vara iväg i 4 dagar. Vårt mål är att köra upp till Monkey Mia och hur vi ska ta oss dit har vi absolut ingen aning, haha. Både jag och Malin går lite efter mottot ”no worries” och planerar inte så mycket vilket inte alltid är så jättebra kanske, hah. Vi skulle planerat mer men vi har bara varit alldeles för lata. Vi har iaf varit iväg och köpt sovsäck idag som vi ska ha i bilen – japp, vi ska sova i bilen i 3 nätter. Har också lovat mamma att inte parkera och sova där det är helt öde så vi får väl försöka hålla det. Vi vill ju helst inte bli kidnappade och aldrig hittade igen… .
Nä, nu har klockan tickat iväg… (igen!) så jag måste dra. Men när jag kommer tillbaka är jag en roadtrip rikare och den kommer jag berätta om då! . Ha det fint vänner så hörs vi snart! G’day, mate!
Jag har en javligt dalig dag, en riktigt JAVLA dalig dag. Som det ser ut nu sa kommer jag vara tvungen att aka hem tidigare an planerat (6 juli) och jag vet inte hur jag ska losa allting. Lutar mot att det blir hemfard redan i borjan pa juni…. Men jag aterkommer om det. Maste dock erkanna att jag ar verkligt deprimerad idag och vill typ bara ga och lagga mig i min sang och grata (men forst ata en 30 cents glass fran McDonalds, det enda jag har rad med) . Buuuhuu, vad ledsen jag ar. Jag vill ju inteeee….. .
For att latta upp stamningen lite sa tanke jag agna ett inlagg at min fina familj och fina vanner for ert uppvaktande runt min fodelsedag!
Familjen: TACK for det helt underbara paketet som kom pa posten igar. Det gjorde min och Malins dag! Nar vi fragade efter det i receptionen sa sag jag genast Postens grona paket och vi jublade verkligen! Vi tog emot paketet och sprang in pa rummet, fotade och slet upp paketet. I paketet fanns godis fran HEMMAKVALL (woohoo! ), daim som jag efterfragat, lite nya klader, extrakryddad bea-sas, tuggummi och ett jattefint halsband fran min alskade Sandy! Ni gjorde verkligen var dag – jag ar sa glad!
Linda: Min underbara, fina van. TACK for ett helt fantastiskt fodelsedags-inlagg tillagnat bara mig pa min dag. Med bilder och text som fick mitt hjarta att le!
Barre: TACK for att du ringde mig nar klockan slog 00 (Aussie-tid) och inte glomde bort var tradition. Det gjorde mig SA glad!
Jim: For ditt grattis pa min fodelsedag! TACK!
Malin, Tiernan och Robin: TACK for presenter och for att ni gav mig en underbar och perfekt 25-arsdag! Ni ar bast!
Och sen vill jag avsluta med att tacka alla andra underbara och fina vanner for era gratulationer och for dom ca 120 grattisar jag fick pa Facebook! Alla ni tillsammans gjorde min 25-arsdag vard att minnas! Love <3
En lite chessy lat som paminner mig om var vistelse i Perth, min fodelsedag och underbara vanner vi traffat har. Den ar lixom sa dalig att jag bara alskar den… .
Det här får bli ett lite sånt där apropå-inlägg med lite random fakta om hur vi har det här. Jag känner ofta att jag missat mycket när jag skrivit här i bloggen så nu kommer det lite apropå-stuff här… .
Tänkte börja berätta om mitt kära ”hem” Underground som jag ännu inte riktigt gått in på här på bloggen. Vi har nu bott här i Perth i EN MÅNAD OCH 3 DAGAR (holy shit vad tiden går snabbt!!) och tiden har verkligen sprungit iväg. När vi flyttade in på Underground Backpackers Hostel som det så fint heter, så trodde vi att det skulle bli en snabbvistelse här och att vi sen skulle hitta bättre boende, men så var inte fallet. Efter någon vecka börja vi komma in i livet här på Underground och vi började mer och mer acceptera alla dryga irländare som bor här på hostelet (ja, herrejisses vilka människor det är alltså, haha).
En vanlig dag här på hostelet så visslar killar på oss (killarna i rummet utanför vår toalett visslar varje gång vi går förbi och efter ett tag så började vi vissla tillbaka så nu visslar vi hej vilt på varandra varje gång vi möts och vi alla bara skrattar åt det utan att säga ett ord), ger oss komplimanger, trakasserar oss lite, bjuder oss på en öl/cider och stirrar. Har man lite otur så kan man hitta en naken kille i sängen också (japp, en natt fick jag lite besök av en av killarna i rummet, som kom och la sig i min säng – självklart kasta jag bort han illa kvickt och typ natten efter gick han och la sig spring språngandes naken i min säng – då blidde jag lite arg och han fick minsann sig en ordentlig tillsägelse). Vi är med andra ord väldigt omtyckta här på hostelet, jag och Malin. Vi är ”the swedish chicks” och här i Perthan så är det väldigt sällsynt och väldigt omtyckt med svenskar. Det är inte bara aussies som gillar oss svenskar, irländarna gör det också och jag kan ju lite förstå varför (jag och Malin tycker nämligen inte att dom irländska brudarna har så mycket att komma med, höhö.. usch, var jag elak nu?). Detta har också fört med sig att vi kommer väldigt bra överens med alla killar här (killar är ju enklare, så är det ju bara) men däremot tjejerna har vi inte så mycket kontakt med. Vill ni veta varför? Jo, för att dom är extremt svartsjuka på oss. Det här låter ju väldigt skrytsamt, men vi är liksom the swedish goddess här, och det gillas ju inte av de andra tjejerna riktigt om man säger så. Jag vill inte och tänker inte dra alla irländare över en kant då jag för det första helt logiskt inte kan göra det och för det andra så är jag väldigt bra polare med en del irländare. En sak jag kan konstatera dock är att dom är partyprissar nr 1 och har inte så värst mycket hämningar. Det är fest från tidiga förmiddagar långt in på natten och detta sker väldigt många gånger i veckan. ”Dom” är gapiga, bråkiga (ja jävulen vad vi har sett slagsmål sen vi kom hit – ett slagsmål fick nästan mitt hjärta att stanna. En kille mitt på dansgolvet som stod bredvid oss fick en flaska i huvudet och han flög omkull på golvet och blodet sprutade verkligen – det var hemskt, så j*vla hemskt!) och har ibland lite svårt att kontrollera alkoholintaget tycker jag. Dom är däremot väldigt trevliga i nyktert tillstånd och tvekar aldrig på att slänga av sig en trevlig kommentar vilket aldrig är fel.
Nog om irländare nu. Vi är också väldigt omtyckta av personalen här på Underground och det är alltid bus och stim på personalen. Dom har högtalarsystem här på Underground där dom varje dag kallar ut lite diverse saker som utcheck, om betalningar, rumbyte osv. En morgon nu under påsk så ropade vår favvis Copper (en asskön gubbe på typ 50 bast) ut att ”fram till 11.45 är det gratis öl till alla nere i baren” och då var klockan 11.50 (hur många tror ni rusade ner? Haha). 2 min senare skrek han ut u högtalarna ”Lindsey i rum 101, come down and change your bed cheets now!” (pinsamt tro? Lol) och 2 min efter det skrek han ”Mark and John, come down to the reception NOW or your acommodation will be in jeopardy!”. En dag efter att vi stått och pratat med Copper och en annan skön snubbe i receptionen om jobb till mig och Malin kallade dom ut i högtalarna ”Anna Susanne (jep, han kan inte bestämma sig så han kallar mig för båda namnen) and Malin, come down to the reception now – HURRY UP”, då hade den sköna snubben lagt ut på sin facebook ”2 swedish girls need jobs, they will do anything” och ville bara ventilera av sig till oss om detta, haha.
Vi har kommit nära många i receptionen och folk här på hostelet vilket har gjort att vi känner oss verkligt hemma här på Underground. Jag känner redan smått panik över att behöva lämna detta stället snart. Jag vill verkligen INTE. Jag trivs i Perth, jag trivs här då detta stället fått mig att känna mig som hemma. Här finns lixom en trygghet och det uppskattas, speciellt när man rest så länge som jag gjort nu (firar 5 månader idag!!!!!).
Jag och Malin fortsätter vara grymma med vår mat här borta. Vi kikar in free food-hörnan nästan varje dag och där kan man fynda lite allt möjligt. Vi har t.ex. inte behövt köpa pasta på ett bra tag då folk alltid lämnar kvar saker när dom drar vidare och just pasta är väl inget som folk orkar dra med sig. Vi har också snott på oss matlagningsolja, vitlöksbröd, vanligt bröd och nutella i helgen som passade väldigt ypperligt då vi inte ville köpa egen fast vi egentligen var jättesugna på det. I kväll fick en kille spaghetti över som han kokat och då frågade han om vi ville ha det så då tackade vi ja och tog emot – lunch imorn . Är vi inte duktigt ekonomiska? Vi är backpackers enda ut i fingerspetsarna, haha.
Fast ibland lyxar vi till det, som igår när vi bestämde oss för att gå ut och äta gott. Vi var alla väldigt bakis (speciellt jag och Malin efter att ha slängt i oss en flaska vodka kvällen innan, billigaste dom hade i bottle shop’en blev det också såklart) så jag, Malin, Tiernan och Robin drog till en asiatisk restaurang som har MEGAGODA nudlar. Det blev seafood hokkien noodles och det var SÅ yammie! .
Bettan och jag har också nu bestämt oss när hemresa blir. Tro det eller ej, haha! Bettan kommer flyga hem den 9e maj, hon förlängde alltså sin resa med 3 veckor. Det gör mig oerhört, OERHÖRT ledsen då jag inte vill bli av med min älskade och bästa resvän! Jag kommer gråta massor när Bettan lämnar mig . Jag vet att ni också är många som undrar och vill ha hem mig (jag vill ha hem mig också så jag kan få träffa er alla nära och kära <3) och jag kan nu meddela att det blir avresa från Melbourne till Kuala Lumpur den 6e JULI! Jag kommer då som sagt flyga till Kuala Lumpur och därefter till Bangkok samma kväll är det tänkt. Hembiljetten från Bkk är inte ombokad än men jag antar att det blir runt den 7-8 och då är jag alltså hemma på svensk mark 8-9 juli. Det känns mycket märkligt att hembiljetten är bokad. Jag är nervös och lite ängslig över att åka hem och vara hemma för det känns så långt borta från det livet jag levt nu. Är rädd att jag kommer klättra på väggarna, få panik över vart jag ska bli av och vad jag ska göra med mitt liv. Men en dag i taget, jag har nästan 3 månader kvar här och jag ska njuta av Australien så länge jag kan .
Jag och Malin har blivit med jobb – FINALLY!! . Det är inte mer än ett 2dagariveckan-jobb men det är bättre än inget! Vi har som sagt varit och kollat på grabbarna som spelar fotbollsmatch varje lördag 3 lördagar i rad nu och på den fotbollsklubben så har dom också en populär bar som alla spelare mfla dricker på och främst då torsdagar och sen är det fullt ös lördagar. Så när vi var där i lördags och satt i baren (Gosnells City Football Club) och tog en cider efter matchen så började dom sköna gubbarna i baren snacka med oss. Han ena började med att säga att jag och Malin var dom absolut snyggaste tjejerna dom någonsin hade sett på den fotbollsklubben. Vi tackade och tog emot, haha. Sen frågade dom vad vi gjorde i Perth och vi svarade att vi letade jobb för vi var fattiga. Då svarade dom minsann med att vi kunde få jobba där om vi ville! :O. Ville?! Tro fan vi vill det, svarade vi!! Han sa också att det kanske inte var så där jättemycket pengar det handlar om men bättre än inget – ABSOLUT bättre än inget! . Så på torsdag ska jag och Malin dit och jobba för första gången och sen ska vi jobba på lördag också. Så 2 ggr i veckan kommer det att bli och vi längtar verkligen asmycket! För det första vill vi verkligen ha något vettigt att göra, som att jobba, och för det andra så är det ju inte helt fel att jobba i en bar där vi verkligen kommer bli uppskattade . Varje gång vi varit där har vi ju blivit totalt nerstirrade av alla grabs, det är lixom inte varje gång dom har svenska brudar som hänger på deras klubb, haha. Och att vi är svenska, snygga, långa svenskar gör ju inte saken värre heller, lol .
Annars har vi legat på bra med jobbsökandet. Varje tisdagkväll och fredagkväll kan man köpa WA news paper som har massor med jobbannonser som man ringer på dagen efter, så i lördagsmorse gick jag och Malin upp 6.30 och började ringa runt (jävligt duktigt va?? ). Igår ringde dom mig från ett ställe där dom ville att jag skulle komma och provjobba idag. Jag tackade först ja men efter att ha kollat upp vart det var och insett att det är 1,5 timmes färd enkel resa dit så avböjde jag faktiskt. Dom ville först att jag skulle börja 7.00 idag (hade fått åka 05.30) och sen messa dom och fråga om jag kunde börja 04.30. Inte möjligt överhuvudtaget så det kändes ganska okej att säga nej. Speciellt okej och med lite mindre ångest iom att vi precis fått ett jobb. Visst är det okej? Säg att det är okeeeej!
En annan sak som oroar mig är pengar. Speciellt nu när jag förlängt min resa också. Jag har inte, alltså verkligen INTE pengar så jag klarar mig till juli och det är lite oroväckande. Jag och Bettan har många gånger när vi haft ångest över pengar funderat starkt på att börja gå på gatan men vi har väl inte riktigt kommit dit inu… :p. Vi har också övervägt att vara med i den lesbiska wrestlingen som är på Connection Club varje onsdagnatt för där får man $100 om man ställer upp i wrestlingen och sen får man $250 om man vinner. Jag och Bettan tror definitivt att vi hade haft en chans att vinna – vi är lixom SVENSKAR, haha… Nä, men för att vara lite mer seriös, jag har ångest över mina pengar och jag måste komma på en lösning för att klara mig ur denna knipan. Förslag, vänner? Säg inte ”kom hem” för det finns inte på kartan. Ge mig några vettiga förslag istället, vettja .
Vi gick igår in på en stor bil firma som Copper (mannen i receptionen här på hostelet) hade tipsat oss om, för att se om dom kanske behövde någon hjälpreda som kunde tvätta bilar eller något. När vi gick ute på vägen längst den stora bilfirman så kunde vi se hur 3 killar som jobbade där råglodde på oss. När vi sen svängde in på uppfarten på bilfirman så såg dom så chockade ut att dom knappt visste var dom skulle bli av, hah. Då mötte dom upp oss och frågade: killarna – ”what can we do for you, girls?” vi – ”we are looking for Brett” killen – ”follow me, girls!” Killen (när vi kom innanför dörrarna) – “Brett, IT’S YOUR BIRTHDAY!!” Haha, vi skrattade och Brett skrattade som släppte in oss på kontoret. Dom kunde knappt tro det när 2 svenska brudar (i kortkort-shorts för det hade minsann Copper sagt till oss att ha på oss så vi kunde få jobb, heh) kom in på deras område. Tyvärr så hade han ingenting för tillfället, men han tog våra namn och nummer och skulle kolla runt med lite polare så vi får väl se vad som händer där… .
Annars då? Jo, både jag, Malin och Robin har varit sjuka från och till i en vecka nu. Förkylda, hostiga och lite febriga. Börjar dock ordna upp sig för oss förutom att hosta kvarstår lite. Malin kan knappt sova om nätterna för att hon hostar så.
Vi har också nu bytt rum (igen!) till ett 10 female dorm. Var först lite skeptiska mot 10 dorm men det fungerar hur fint som helst. Vi betalar nu $29/natt istället för $32/natt. Lite billigare så det är vi glada för.
I morgon blir en annan gammal på riktigt – 25 ÅR (ta nu inte illa vid er ni som är äldre ), alltså närmare 30 än 20. USCH! Ska försöka tänka bort det då jag är här och inte kommer fira och tänka på det lika mycket som jag hade gjort om jag var hemma. Kommer dock ändå fira. Jag och Malin har planerat att vi äntligen, ÄNTLIGEN ska unna oss churros som vi suktat efter sen vi kom till Aus. Dom har lixom en jättemysig café-kedja där man köper en tallrik med churros och till får man 2 olika doppskålar med riktigt fin choklad. Hur mums låter det?! . På kvällen kommer vi gå ut och äta på Lucky Shag, vårt favvohak, så jag tror det blir en mysig födelsedag. En väldigt annorlunda från vad jag är van vid, men otroligt mysig tror jag! .
Nä, nu känner jag mig väldigt nöjd med detta inlägget. Det är på gränsen till för långt som vanligt… får se om ni orkar ta er ner till slutet av inlägget .
Vill bara avsluta med att tipsa om min syster Sandys blogg och min fina vän Lindas blogg. Varje gång jag tittar in på deras bloggar, som jag precis gjorde när jag låg i sängen och myst ner mig, så blir jag så himla glad och varm i hjärtat! Dom påminner mig om hemma och jag blir lixom så lycklig. Jag påminns om familj som betyder så mycket för mig och jag låg verkligen med världens smajl på läpparna. Jag älskar och saknar er finaste Ni – era bloggar gör mig SÅ glad! .
En av mina favvolåtar. Sorglig men fin! Även denna covern är asnajs!
Jag och Bettan i lördags. Glada, fulla och lyckliga :
Här har ni Alex, underbara galna lilla Alex, sjungandes Idas Sommarvisa. Visst är det alldeles hysteriskt roligt? . Speciellt när hn pratar snusk med stängd mun, DET är kul, hah!
Jag är förälskad. Jag har lyssnat en del, en liten del på dessa innan, men nu är jag totalt frälst. Här får ni 3 låtar som ger mig chills över hela kroppen (speciellt låt nr 1). Detta är Perth för mig och Bettan.
Först måste jag bara börja med att berätta att jag, Malin och vår buddy Robin hade en helt fantastisk påsk! Vår kära Alex har lämnat oss för Nya Zealand i 3 veckor men vi kommer nog mötas upp på öskusten sen – det längtar jag efter för jag saknar hans roliga och tänkvärda kommentarer på allt och dessutom behöver jag lite mer träningsvärk i magen . Vi har alla 3 skrikit ut många gånger -”Var är Aleeeeex!? Vi behöver Alex nuuuu!!”, haha.
På Påskafton så drog jag och Malin och kollade på irländska pågarna som skulle spela match igen. Det var så sjukt, sjuuukt varmt denna dag och även om vi satt i skuggan så var det riktigt jobbigt, nästan på att det var lite jobbigt att andas så kvavt det var. Vad gjorde vi åt saken? Jo vi köpte oss ett par riktigt najsiga cider i baren som fanns inne på fotbollsklubben och sen njöt vi ordentligt till matchen . Vi tyckte dock att förra matchen var roligare då det var mer jämlikt, denna matchen vann dom nämligen med 6-2. Efteråt så blev det lite mer cider i baren med grabbarna för att fira deras vinst och då kom coachen i laget (som jag och Malin varit livrädda för då han är ca 60 bast och skriker som en gnu på spelarna på plan) fram och ville bli presenterad för oss av killarna i laget som vi kände. Han var verkligen jättetrevlig och hur glad som helst över att ha 2 svenska supportrar som kommit och stöttat dom TVÅ matcher nu, haha. Efter cidern i baren sprang jag och Malin allt vad vi kunde mot bussen och den hann vi med på sekunden. Det var nämligen dags att dra hemåt för att fira påsk på svenska.
Efter att vi gjort oss snygga så möttes vi upp med Robin i köket och då började det lagas påskamat. Det blev köttbullar, senapssill, potatis, rökt lax, ägg, gräddfil, tomat och påskmust! Vi skulle ta foto för att verkligen minnas denna fantastiska middag men vi var så hungriga och sugna så innan vi ens kommit på tanken med fotot så hade vi hunnit hugga in. Det var SÅ sjukt gott! För att citera Robin –”Det här är fan bättre än sex!”. Ja, allt som är typiskt svenskt smakar väldigt bra här borta. Som när Malin kom till Oz, då berättade jag för henne vilket dille jag hade på ost och att jag hade cravings efter ost varenda dag! Hon kunde inte riktigt förstå mig men nu sitter hon där i samma sits, sugen på ost vareviga dag, haha.
På påskaftonskväll så blev det utgång. Jag, Malin och Robin förfestade med goon, cider och lite snaps på vårt rum innan det var dags att dra ut. Vi hade riktigt kul ihop och det blev en jättebra kväll!
Även igår (vad kallas söndagens påskdag tro? Annandag påsk? Eller är det idag..? :S) blev det lite utgång. Tanken var att bara gå ut till en pub med gänget här från hostelet och ta en öl (både jag, Malin och Robin kände för en lugn kväll) men det blev inte bara en öl. En av killarna som vi drog dit med, Tiernan, hans kompis Paul jobbar i baren på The Elephant dit vi skulle, så vi fick massor med gratis drinkar och öl. Det gäller verkligen att ha kontakter, haha. Dock blev vi inte för berusade och vi var lagom hemma i säng till kl 02. Ännu en väldigt bra kväll! .
Tack Malin, Robin och alla nyfunna vänner för en fin påsk! Kan vara svårt att tro att högtider som påsk och jul kan vara ens kul att fira någon annanstans än hemma, men det är det verkligen. Det är så olikt och även om man hemma skulle kalla vårt påskbord för klent så var det nog ändå den godaste påskmaten jag ätit. Man skaffar sig annorlunda och nya traditioner och lär sig av hur andra människor firar och det är verkligen magiskt på något sätt .
Nu tänkte jag avsluta med att skriva några citat som jag och Malin skrivit ner under vår tid här i Oz. Ni kommer säkert inte alls skratta (typ säker till 110 %) men vi har haft väldigt kul och många av dom här citaten sliter vi verkligen ut. Vi säger nog ”JaJa, JoJo, shooooop” typ 20 ggr om dagen eller något. Det är lixom ”vi” och många av dom här citaten kommer alltid påminna oss om vår fantastiska resa…
Quotes of Australia:
”Amen Gud” ”FÖR FAN!” Alex – ”Det är ju varmt, så det gäller att tänka på att dricka mycket” (refererar till vinet goon) ”Trevligt, jävligt trevligt!” ”Kötta” ”Skyll det på finvinet” ”Jag tror jag måste skratta” (det här ska man säga allvarligt när man egentligen bara vill skratta rakt ut) ”Jag ylar som en varg” ”Aoooooowwww!” ”Köttmarknad” ”I’m rolling my roolies” ”Bajsa är najs men bajs är inte najs” (så sant, så sant) Pappa Lasse – ”Nu aktar ni er för småkryp” (jag svarar ”Ja, klart!”) och pappa svarar då tillbaka ”Ja, dom tvåbenta med!!” (LOL – ännu ett uttryck som används fliiiitigt av alla som är engelsktalande. Hemma trodde jag det var ett utslitet och tråkigt slangord på msn, men nä då, här ska det användas vettni )
Jag och Malin säger föresten väldigt ofta också -”Jag DÖÖÖÖÖR!” och då svarar den andra på ett klokt och vist sätt -”Nä, men det är väl ändå onödigt. Du får inte lämna mig här ensam” . Vi tänker på varandra, det gör vi. Mycket under resans tid med Malin har jag tänkt att jag nog inte hade kunnat tänka mig någon bättre resevän. Jag är tacksam, oerhört tacksam! Haj och ivaj!
Då var det ett tag sen igen. Att jag aldrig lär mig att det hade gått mycket enklare, snabbare och smidigare om jag bara bloggat lite i taget. Nu vet jag att jag glömt massor med saker som jag velat skriva om. Dumma mig!
Fredag: Förra fredagen var som sagt jag och Malin på vinprovning hela dagen och det var så himla roligt! Precis som vi trodde så var det vi och alla gamlingar men vi hade hur kul som helst ändå. Vi åkte ut mot Swan Valley där alla vingårdar vi skulle besöka låg till. Vi blev upphämtade av en asgullig gubbe på ca 65 bast som var vår tour guide under dagen. Vi var 18 pers på bussen och bli blev astajta med ett par från Canada på ca 50 bast – dom var riktigt sköna och inte precis några som spottar i glaset, haha. Första vingården vi åkte till bjöds det på ca 8 lika viner och till det fick vi prova på ca 10 olika olivoljor med bröd. Så sjukt lyxigt och gott! Sen åkte vi vidare mot vingård efter vingård och på en av vingårdarna åt vi jättegod mat – hembakt bröd, knäcke, salami, rostbiff, soltorkadtomat-röra, kyclingvingar mm. Allt var verkligen så gott och det lyxigaste vi ätit sen vi kom till Aus . Det blev mycket vin hela dagen så under en tidpunkt var jag och Malin till och med så berusade att vi kände att hela världen var underbar, haha. Innan vi avslutade med chokladprovning på en chokladbutik så drog vi till ett bryggeri där dom asade in 2 stora kannor med öl till mig, Malin och kanadensarna och till det fick vi massa tilltugg. Här undrade vi hur vi egentligen skulle få ner öl för vi var redan lite berusade och helt sjukt mätta efter allt vi fått men ner gick det, tro det eller ej . Jag har nu druckit 4 hela öl här i Australien och innan Aus drack jag inte öl över huvudtaget. Jag är SÅ stolt över mig själv! Alla sa till mig att jag var tvungen att lär mig dricka öl innan jag kom till Aus för jag inte skulle ha råd med annat och nu är jag fantamej här och har fått i mig inte bara 1 öl utan 4, haha. Det går framåt! Efter en hel fantastisk dag med massvis med vin, god mat och trevliga människor så kom vi hem runt 17.30-tiden och då var vi trötta och belåtna… Fast inte tillräckligt trötta för att inte ge oss ut en runda på kvällen .
Lördag: Jag, Malin och vår älskade och fantastiska vän Alex drog på fotbollsmatch! Innan jag berättar mer om matchen måste jag berätta lite om Alex. Alex är en helt fantastiskt rolig liten filur från Götet som vi lärde känna i början av vår vistelse här i Perth. Vi har umgåtts i princip varje dag dom senaste veckorna och vi har så jäkla ball ihop! Han är en otroligt rolig människa med så mycket energi i sig att man knappt vet var man ska bli av, haha. Jag och Malin har haft träningsvärk i magen, på riktigt alltså(!!!) efter att ha umgåtts med Alex. Han pratar enbart skånska med oss vilket låter för jävla roligt och enda gången vi hör honom säga något på göteborska är när han säger något allvarligt vilket han nästan aldrig gör vilket med sig får oss i chocktillstånd när han väl pratar göteborska. Så jag, Bettan (Malin heter numera det), Alex och Robin har blivit riktigt tajta och hittar på mycket ihop. Okej, Alex tycker att vi är alldeles för inaktiva och klagar lite på oss då och då men vi försöker ju allt iv bara kan . Vi kommer sjukt bra överens alla 4 och pratar om allt och då menar jag verkligen ALLT! Vi har på dessa veckorna berättat våra livshistorier för varandra, gett varandra råd och oråd. Vi har skrattat åt varandra och med varandra och skällt lite på varandra om det behövs. Vi har legat i 4-kanter på varandras magar i parker och bara skrattat – blivit en fin skara vänner med andra ord . Alex är både kristen och politiskt insatt så vi har haft en del debatter också . - Alex, nu hoppas jag du är nöjd med min lilla beskrivning här i bloggen om vår fina vänskap här . Och ja just det, Alex kan sjunga med munnen stängd! – bevis kommer inom kort!
Men jo, fotbollsmatchen. Några av våra vänner här på hostelet från Irland spelar fotboll i ett lag här i Perth så i lördags var vi där och hejade på dom. Dom spelar i ett väldigt bra lag i ligan här men så klart blev det inte mer än oavgjort när iv var och tittade. Osis, men jävligt spännande ändå . Blir kanske en runda dit i morgon igen.
Lördagkväll blev det fest igen. Nä, vi festar inte bara här i Perth men plötsligt händer det som man säger ibland .
Söndag: En jävligt lat dag må jag tala om! Ute och åt en runda på kvällen men det var väl allt. Jo, Jim hjälpte mig beställa en ny phone så när jag kommer hem till Sweden igen så har jag en sprillans ny Iphone liggandes och väntandes på mig – woohoo! .
Måndag: Jag vågar knappt säga det men vi festade minsann igen… Vi trodde att denna måndag skulle vara vår sista måndag här i Perth och då var vi ju tvungna att gå till The Deen som är så bra på måndagar. Vi hade en jätterolig kväll med våra kompanjoner Alex och Robin och dansade loss ordentligt .
Tisdag: Vi ville egentligen åka till stranden men det har fantamej blivit lite kallare väder här i Perth. Det är en liten chock efter att ha haft ca 30 grader och strålande sol i ca 3 veckor nu. I tisdags upplevde vi regn för första gången på flera veckor och det var minsann inte alls speciellt trevligt. Dm behöver väl det här i Perth men jag är gärna utan det
Onsdag: Idag drog vi minsann och dag på en intervju på ett bemanningsföretag en bit ifrån centrala Perth där vi bor. En av svenskarna vi umgåtts med här jobbade för detta bemanningsföretaget och nu tänkte vi prova vår lycka. Vi har nämligen bestämt oss för att vi verkligen vill ha jobb här i Perth så nu ska vi försöka lägga manken till och kolla upp mer industrijobb osv. Jobbet vi är ute efter, som dom ska försöka hjälpa oss få, är ett industrijobb där man jobbar mån-fre mellan 16-20 på kvällarna och för det får man $25/timmen – helt okej! Håll alla era tummar så får vi se om vi får något napp nästa vecka. Efter intervjun drov vi inom IKEA – woo! Oturligt nog blev vi inte alls så begeistrade i detta Ikea’t som vi blev i det i Melb då det var betydligt dyrare här + att man inte fick potatismos till kötbullarna och inte heller någon lingonsylt. Istället fick man pommes – blää! Vi köpte dock med oss lite choklad, choklad-påskägg, påskmust och sill! Woo, vad gott det ska bli i morgon när jag och Malin ska fira svensk påsk här i Perth! .
Torsdag: Jag, Malin, Alex och Robin skulle äntligen få tummarna ur röven och ta oss till Penguine Island som vi har pratat om att åka till i flera dagar nu. Först blev det tåg sen buss och sen till slut en färja över till den här lilla ön som skulle vara så vacker. Det var den också, väldigt vacker! Tyvärr såg vi inga vilda pingviner som vi gjorde i Melb men vi gick runt ön, stötte på massvis med megastora ödlor, såg pelikaner (coolt!), massvis med andra fåglar OCH tro det eller ej men vi såg ett sjölejon!! Det var väl det ballaste av hela tripen, haha. Vi avslutade vår lilla tur på Penguine Island med att titta på en liten show när dom matade pingvinerna inne i poolen. Megasöta är dom! Vi hade dock lite otur med vädret… Vi trodde att det skulle bli varmt och skönt då solen stekte på på morgonen när vi möttes vid stationen men sen blev det så sjukt jävla kallt och det blåste något så in i norden! Vi frös alla men mest frös nog jag och Malin som var nära på att dö på kuppen så mycket vi frös. Jag verkligen HATAR när det blåser!
På kvällen drog vi ut! Skärtorsdag och alla här i Aus var lediga från fredag fram till måndag så det skulle ju firas. Alla var på G så vi festade först här på hostelet innan vi drog ut. Tyvärr så har dom det lite annorlunda här då långfredagen (Good Friday kallas det) är lite speciell och man får inte dricka någon alkohol denna dag. Så alla uteställen stängde klockan 00 så vi hann ungefär med att vara ute i 1 timme och dansa loss innan vi drog tillbaka mot Underground igen. En kul kväll i alla fall! .
Fredag: En väldans lugn dag blev det här. Alla affärer var stängda idag och så även alla uteställen och det kan ju vara skönt för psyket – alltså att inte göra någonting och inte heller behöva få dåligt samvete för att det ändå inte finns något att göra. Det var en tröttig dag för oss och vi mös mest rundor. På kvällen blev det lite film och det var allt för denna dag .
Mer kommer i nästan inlägg… Sorry igen för sega updates. Ha lite förståelse för att Perthan är underbart, soligt, roligt och tar upp mycket av min tid . Puss!
Lite bilder från vinprovningen i Swan Valley och Penguine Island:
Detta har jag och Malin att se fram emot! WOOHOO vad vi längtar! Redan kojsat ner oss i sängen för i morgon blir det upp tidigt så vi kan göra oss fina inför en vinprovningstur i Swan Valley!! .
Vi har blivit tipsade av flera stycken att göra den här vinturen då Swan Valley ska vara helt fantastiskt vackert! Och sen ska det bli så otroligt kul att få åka till riktiga vingårdar i Australien! . Vi ska för första gången på länge vara sofistikerade och få göra något lyxigt. Det lär bli något helt annat än nudlar till lunch i morgon, haha.
Ännu några dagar har passerat här i underbara Perth. Ju mer tid man spenderar här i Australiens städer ju mer förälskad blir man. Alla hus, alla parker, naturen, alla vilda vackra fåglar och klimatet, jag kan inte sluta förundras och jag uppkattar verkligen allt jag är med om.
Fredag: Jag provjobbade som sagt i fredags kväll på restaurangen i Freo och det gick sådär. Eller rättare sagt så tyckte jag att jag gjorde jättebra ifrån mig, blev riktig stolt faktiskt, men dom var verkligen assholes och hade en j*vla attityd. Jag bestämde ganska snabbt att det inte var något för mig och att jag skulle hoppa det. Slutade runt 21 på kvällen och då tog jag tåget tillbaka mot Perth för att se vad kvällen hade att erbjuda. Mötte upp med Malin och några killar på hostelet och sen fundera vi lite på vad vi skulle göra. Det slutade med att jag och Malin bestämde oss för att ändå ha en hyfsat lugn kväll och bara gå ut och ta en öl.
Några killar som jag träffade i Indonesien som kommer härifrån Perth tyckte att vi skulle komma och festa med dom på något ställe en bit utanför Perth men vi tackade nej till det då vi inte pallade ha en hård kväll och inte heller sätta oss på tåg och åka någonstans så vi gick till The Elephant för att dricka vars en cider och checka läget. Efter en stund visade det sig att dom här killarna skulle komma in till Northbridge till någon klubb, ”Vodoo Lounge”, sa dom så vi gick dit för att möta upp dom. Väl där så tyckte vi det var alldeles för dyrt för att gå in ($15 kostade det och vi betalar ALDRIG inträde på något ställe och inte heller köper vi dricka ute – vi är verkligen väldigt sparsamma när vi går ut och dricker enbart dricka innan utgång) så vi sa till dom att vi var fattiga backpackers så dom kunde komma ut istället och säga hej. Det slutade med att dom betalade vårt inträde och in på klubben kom vi och gissa vad det var för klubb? EN STRIPPKLUBB, hahaha! Jag har aldrig någonsin varit på en strippklubb så ni kan ju förstå hur chockade vi blev när vi kom in. Det var verkligen en riktig strippklubb med värsta scenen där det hela tiden var minst 2 strippor som dansade. Jag och Malin hade så jävla kul hela kvällen – vilken upplevelse, haha. Vi blev till och med erbjudna en dans från en tjej – ”$100 for one but I can take you both for $150”, haha, vi avböjde . Asnajs kväll!
Lördag: En lugn och skön dag. Jag och Malin tog det lite lugnt på dagen för sen på kvällen så var det dags för fest på riktigt! Vi blev en farlig blandning av folk som skulle sitta i ett litet 4-mannarum och festa. En drös svenskar, en tysk, en amerikanare och 5 irländare. Vi hade jättekul och satt och spelade kortspelet 3 man. Man får alltid passa sig lite när man dricker här på hostelet för egen alkohol är inte accepterat, bara den man köpt i baren. Men vem har råd att köpa i baren lixom? Nä, vi kör ju på vårt goon så vi får alltid smyga lite extra. Så varje gång någon knackade på dörren, vilket hände hela tiden då folk sprang på toa hit och dit, så blev vi asskraja. Och otur som vi hade så var det en gång en från receptionen. Han snodde med sig killarnas goon-påsar och smarta som jag och Malin var så hade vi ju gömt vårat under sängen så vi klarade oss undan detta. Men det slutade ju ändå med att vi fick dela med oss av vårat goon för att deras var borta. Man kan tycka att det är lite löjligt att man inte får ha sin egen alkohol här, jag menar detta är ju ändå vårat enda ”hem” just nu och då känns det lite barnsligt med alla regler. Men det har väl förmodligen med att göra att dom har alkoholrättigheter här och då får man inte ha privat alkohol i samma byggnad. Antar jag…
Oavsett. Förfesten var jättekul och sen drog vi alla ut, jag och Malin gick själv på The Deen. Egentligen skulle vi alla gått dit men några av killarna som gick i förväg kom inte in för att, ja gissa vad – dom hade VITA skor på sig! Många av vakterna är så fruktansvärt löjliga här. Är det inte det ena så är det det andra. Jag och Malin dansade i alla fall loss på The Deen och hade jättekul och sen drog vi till Paramount när The Deen stängde (kl 02 och Paramount har öppet till 05) men där var så himla tråkigt så efter att ha köat i säkert en halvtimme in så var vi där i 10 min innan vi drog hemåt igen. En kul kväll som helhet i alla fall .
Söndag: Shit vad slappa vi var hela dagen! Men ärligt, hela helgen var jag och Malin så himla trötta så vi behövde verkligen ett par dagars vila. Det känns ibland som vi aldrig hinner ta igen oss så vi passade på denna söndag. Vi låg och kollade på film i sängen – Warriors. Både jag och Malin grät flera gånger, skrek och chestikulerade under filmen och tyckte den var helt fantastiskt. Ni MÅSTE se den!! Sen eftermiddag/kväll bestämde vi oss för att det faktiskt var dags att unna oss något riktigt gott. Vi har inte ätit ute på riktigt en enda gång sen vi kom till Aus så nu ville vi verkligen göra detta. Vi spenderar i princip aldrig några pengar mer än på boende och mat och är verkligen asduktiga. Så vi gick till Lucky Shag som är vårat nya favorithak här i Perth. Vi satte oss ner på den sköna uteserveringen som alltid är full med glada aussies och beställde in vars en sea food basket. $19 kostade den och så dyrt har vi aldrig ätit. Vi har ett par gånger handlat på Subway för vars $3,5 men det är lixom det. Till drack vi såklart isvatten då vatten alltid är gratis här. Vi njöt verkligen av den helt fantastiska kvällen och hade det jättemysigt. Sen traskade vi hemåt och hade lite filmkväll med ett par irländare som vi blivit bra kompisar med. En alldeles lugn, skön och underbar söndag!
Måndag: Usch och pi vilken dag! Idag var första dagen på jobbet på 2Evolve. Vi skulle ha utbildning hela dagen mellan 9-17 och möttes alla utanför biblioteket där utbildningen hölls. Där träffade vi på hela gruppen som jobbar för 2Evolve och både jag och Malin trodde att dom alla var hjärntvättade eller något, för det finns inte en chans i världen att människor står och hoppar och tjuter av glädje över ett jobb… Eller finns det det?! I alla fall. Vi fick reda på massa nytt om jobbet som dom ”undanhållit” för oss innan. Det var inte alls sådär bra som dom hade fått det att låta. För det första så var vi tvungna att betala en deposition på $125 för våra tröjor vi skulle få. Jag menar, 1000 spänn i deposition för 2 t-shirtar?!! Sen är ju timlönen $18/timme och för varje sign up vi gjorde skulle vi tjäna $40 hade vi hört. Nu kom det fram att varje månad var man tvungen att få 40 sign ups innan man började få sina $40 för sign ups’en. Jävla mör rent ut sagt. En ganska stor deal breaker för oss tyckte vi. Vi var 5 som hade fått jobbet av ca 20 och vi alla 5 var väldigt skeptiska och negativa då det var så mycket negativt som kom fram nu i efterhand. Dessutom begär dom väldigt mycket av en utan att ens ge något tillbaka. Vi gick ifrån utbildningen väldigt nedstämda och besvikna. Hem och lagade god mat och satt sen och snackade skit med några polare hela kvällen.
Tisdag: Jag och Malin bestämde oss för att åka till Kings Park och checka läget. Där skulle vara otroligt fint hade vi hört och de var där verkligen! Dit kom vi med gratis-bussen som kör runt i Perth City varje 8e minut. Väl där möttes vi av dom sjukaste trapporna som vi var tvungna att ta oss upp för – det var ett träningspass bara det kan jag ta och tala om, haha. Sen låg vi i parken och mös i flera timmar. Skulle jobbat på vår pitch inför onsdagen då vår första ”sales-dag” skulle vara men vi tyckte det var mycket härligare att läsa om The Coral Coast och planera om vår framtida roadtrip här på västkusten som vi vill så jättegärna göra.
När vi kom hem från parken så hade vår ångest stigit inför jobbet och vi kände verkligen att vi inte ville ha det. Så efter många om och men ringde vi och sa upp oss. Det var inga glada röster vi möttes av men så är det bara. Vi snackade sen med en annan tjej som också var på utbildningen med oss och hon ringde också och sa upp sig samma kväll, haha. Dom kanske borde lära sig att ta bättre hand om sina anställda, eller vad säger man? .
Med det fick vi självklart fira, så vi köpte ett par cider i baren (köpte och köpte, när man bokar boende för en vecka här på Underground så får man 6 drink-biljetter som innefattar en öl/cider – asnajs!) och njöt resten av kvällen. Robin, min kompis från Koh Tao som jag träffade där förra året som också kommer från Lund, hade också anslutit sig till Underground idag vilket är jättekul. Visst är det knasigt hur man träffar på folk sådär runt om i världen? Jag träffa ju han redan förra veckan för jag visste att han höll till här i Perth (jobbat på en farm utanför Perth) men nu var det dags för honom att ansluta sig till city-livet . Sen la vi oss i tid och kollade lite på skräckfilm och somnade gott.
Idag har dessvärre inte varit en lika bra dag här i Perth, i alla fall inte för Malin som återigen blivit sjuk!! Vaknade med illamående och har till och med spytt (inte lite heller tydligen :/) så hon har varit sängliggandes hela dagen, förmodligen med matförgiftning. Jag och Robin har chillat rundor på stan men det orkade vi inte mer än några timmar för fy bubblan vad varmt det varit här idag. 30 grader stod det på min mobil men det har lätt känts som 40 – det var jobbigt att bara gå runt, stå still.
Nä, nu ska jag minsann ut och röra på mig. En löptur + styrka väntar – Perth, Hyde Park, löpskor och Ipod, här kommer jag!!! .
Bilder över underbara Perth och Kings Park… visst är det vackert?
. Det var så sorgligt att säga hejdå…
. På kvällen var det dags för hejdåmiddag. Jag, Bettan, Robin, Laura, Louise, Burney, Sara (Laura är min finaste irländska flicka och resten av brudarna är tjejer från vårt rum) gick till Lucky Shag för ett sista farväl och en god middag. Det var mycket trevligt! Efteråt så gick vi till T och D och kollade på nya American Pie reunion och den var asball! Vi skrattade och det kändes som ett bra avslut på Bettans sista kväll. Sen gick jag och Bettan tillbaka till vårt rum och grät en skvätt och skedade våra sista timmar tillsammans. När jag kom tillbaka efter att vinkat av Bettan så låg där ett litet paket till mig på sängen. Det var en jättefin träd-note book och ett kort till mig där det stod att nu när Bettan inte är här så måste hon ju ändå veta precis ALLT som händer, så jag ska skriva om varje dag jag har kvar och sen ska Bettan få läsa boken när jag kommer hem. Vilken bra present va? 
. Åh, Bettan jag saknar dig! Malin när jag säger ”bro” säger du – ”sluta vara så egoistisk”. Jag älskar dig bästa kussevännen!
. Nä, skämt åsido. Jag ska försöka se det från den ljusa sidan, kämpa på mina sista 35 dagar och när jag väl är hemma i Sverige igen så har jag faktiskt ett jobb att gå till. Och avslutningsvis vill jag bara tilläga att även hur jobbigt detta med pengarna är så ångrar jag absolut ingenting! Jag är så lycklig och glad över allt jag upplevt på min resa och SÅ tacksam för allt jag fått. Varenda krona (ca 80 000 SEK nu) har varit värt det och när jag kommer hem så kommer jag ha en 7 månaders resa i bagaget som gett mig livserfarenhet och minnen för livet <3.
. Fick mig att känna mig ännu mer hemma och det gjorde mig så glad!
